NU:ASIEN.

nu förflyttar vi oss till en annan världsdel. ses om några månader. !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!111111111111111!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

GETTING OLDER.

folk säger att man blir klokare med åren. har dessa människor löst en svår gåta vid 27-års ålder eller är de bara dumma jäklar i hopp om att bli smartare när de blir äldre? det är två timmar kvar till jag fyller 19 år. sitter i min ensamhet, smuttar på årets första julmust och känner sakta men säkert klokheten komma.
kanske är jag ingen pessimist trots allt.

LÄMNA. NU. VA?

och helt plötsligt så kanske man inte är redo att lämna det man så länge längtat att komma ifrån.

äh, skiter i tankarna och bestämmer mig för att det är helt vanlig resfeber.

WHATS IN YOUR HEART.

kanske finns det inga rätta tillfällen, rätta tider, rätta dagar. kanske ska man sluta vänta på att säga vad som finns i sitt hjärta, innan det är försent.

WHATWENTWRONG?

vad var det egentligen som defnierade oss som personer? våra misstag? våra val? och om det skulle vara detta, kan jag inte undgå från att undra, vad gick fel?

WHYQUESTIONIT? PART TWO.

jag tror många människor är rädda för att fastna, men samtidigt livrädda för förändringar. älskade bekvämlighet kontra något nytt, lite läskigt spännande. för hur bekväm och tillfredsställd man än är, så är det alltid något litet i bakhuvudet som ligger och ruvar och tänker att man hela tiden vill prova något nytt. jag förstod aldrig riktigt vad Oskar Linnros menade när han en gång sjöng, om du aldrig provat hur kan du då vara säker. gick han själv bara igenom en tristessperiod i sitt liv, eller var han sugen på att orientera med sin sexualitet?
jag tror man ska skita i att tänka så värst mycket, är jag bekväm, är jag sugen på att testa något nytt? blabla.. för som jag sagt förr, om man är säker på en sak och trivs med det, varför ifrågasätta det?

FÖRLUSTER/FÖRLORA/blabla

idag har jag tänkt på förluster. jag är inte rädd för mycket i denna värld, men mitt i detta bekväma liv jag lever, så är jag rädd för att förlora. rädd för att förlora och komma sist i loppet och inte få någon pokal. rädd för förlora mina starwars t-shirts som ligger mig så varmt om hjärtat. rädd för att förlora spargrisen med alla enkronorna som jag sparat så länge jag kan minnas. rädd för att förlora de få minnen av pappa jag har kvar. men mest av allt är jag rädd för att förlora någon.
för den mest farliga och hjärtekrossande förlusten av alla, är förlusten av någon. några. skit i tävlingar, t-shirts, den fule spargrisen och minnena. jag har sagt det innan och jag säger det igen, håll fast vid dem ni älskar, släpp aldrig taget, och ta aldrig någon för givet.

A CITY FULL OF LIES.

idag har jag tänkt på lögner och sanningar. vem vi försöker lura. hur ofta vi ljuger för oss själva. inte erkänner saker som vi faktiskt känner. sanningen om oss själva. jag är själv inte säker på sanningen om mig själv än, men en sak är jag säker på, och det är att på den plats där ljus och mörker möts, ska jag finna sanningen om mig själv.

samtidigt som jag tidigt sitter och tänker på lögner och sanningar går det upp för mig att det inte alls är konstigt att människan ljuger för sig själv. iallafall inte människan i denna staden. herregud, vi bor ju trots allt i Helsingborg, en stad byggd på lögner.

HÅLLAFASTVID/ALDRIGSLÄPPATAG.

jag har fått lära mig att när man har något bra, vad man ska göra är att man håller fast vid det. man håller fast vid det med båda händerna. slår dubbelknut, fixar hänglås. för ingenting är förgivet, kom ihåg det.

NÄRMINNENKÄNNSJOBBIGA.

minns hur jag sprang upp på mitt rum för att ta fram spargrisen, minns hur jag stod med spargrisen i handen, minns hur jag skakade den upp och ner, upp och ner för att få ut 169 enkronor så att jag skulle kunna betala Tom Jones skivan som pojken i dörröppningen sålde ifrån jultidningen. minns att det var flera månader kvar till jul men att jag ville köpa skivan till pappa. ville göra pappa glad, gladare, friskare. till jul tänkte jag. minns hur jag lämnade över kronorna till pojken. betalade, blev nöjd och kände något slags lugn. minns att skivan var någon slags garanti på att pappa iallafall skulle leva på julafton. minns hur jag stängde ytterdörren och minns hur jag nästa månad stod med skivan i handen samtidigt som du inte längre fanns. minns begravningen, minns tårarna, minns. men samtidigt minns jag inte. du är ett suddigt minne. någon som funnits i ett annat decennium. minns, men minns inte. vill minnas, vill förtränga. vill men vill inte.

DO WE EVER REALLY KNOW?

färger. så olika, så oförutsägbara. grön, gul, röd. kör, vänta, stopp. så enkla signaler att läsa av i trafiken, men så svåra i livet. för i verkliga livet, vet vi egentligen någonsin när vi ska köra och när det är dags att stoppa?

QUESTIONSANDROADS

så många frågor, så få svar. så få vägar, så många omvägar. när är det dags att börja få svar på våra frågor och sluta ta omvägarna? jag bara undrar.

THE/SEASONS/CHANGE

och som solen kom så har jag tänkt mycket på årstider. människan förändrar sig ständigt efter årstider. som kläder, vår-sommar-höst-mode. vad vi äter, julskinka, jordgubbar, sill. vi ändrar till och med humör efter årstiderna, pepp-mys-depp. så idag fick jag en tanke, årstider - bra med förändringar eller bara jobbigt anpassande?

THEYSAY.... blablabla

människor säger att när en dörr stängs så öppnas en annan. har dessa människor bara haft allmän tur eller är de bara skrockfulla?

S.

by me

sänghäng, soffhäng, kalle anka tidningar, sova, vakna, laga mat, äta mat. precis som jag vill.

LOOKINGFORSOMETHING?

EFTERSOM jag inte skriver förtillfället så rensar jag garderoben istället. har klickat upp lite plagg på tradera. klickklickklickkkk! ps fler kommer........

LEGSILIKE.

ph1 signe, ph2 unknown.

ANDASTHINGSGETLOST-PARTTWO.

jag vet inte vad som retar mig mest, att jag bara slutade skriva eller för att jag inte vet anledningen varför att jag slutade. men jag antar väl att det är som med allt annat, trots allt, vi tröttnar förr eller senare på saker och ting. som ett gosedjur när man var liten ungefär. kul ett tag, tröttnade, glömde bort, sket i vilket liksom. och ibland så har man tur, och då hittar man tillbaka, ibland inte. men om jag känner mig själv så vet jag att skrivandet ligger på hyllan, iallafall ett tag, tänker jag och tar fram en gammal nalle som ligger kvävd i en platspåse längst inne i städskåpet.

JAEENKATT/MJAU

--

MLP/JEANS/DANDELIONSHADOWS.

??!___2311111 error

JA, HEJDÅ.

vet ni vad? jag skiter i detta nu. skriver om jag vill säga något. annars inte. och räkna inte med att jag vill det heller. solong.

DOCS/SOCKS/OSV

me right now

FEELINGDISNEYTODAY/PART2.

var nere i källaren och hämtade upp en vhs-låda. vhs är det finaste. idag har det varit tarzan x2 och nu är det lejonkungen. musiken, tarzan&jane, gorillor, och siiiiiiiiiiimba.(L)

CARTOONTSHIRTSILOVE.

THE COPYCAT.

kanske känner människor något slags behov av att kopiera andras texter, bara för att deras egna texter ska få ett underhållningsvärde. KANSKE?

INTHEDARK.

--

FRANKLIN/W_RR

ph unknown.

WHATS UP WITH DAT? PART2.

människan är som Nicke nyfiken. har en omättlig nyfikenhet att få veta allt. utan att egentligen veta vad som är värt att veta.

THE GOODBYE GIRL.

nära och kära flyr Helsingborg. far till Uganda, kommer tillbaka, far till nästa destination. att sakna en person som är ute och reser i världen är som att ha ett öppet sår på huden, under tiden som människan är borta, så står såret öppet och samlar smuts. för plåster hjälper inte. och när personen kommer hem igen så läks såret. bara sådär liksom.

fint att ha dig hemma igen e. även om det bara är för 2 dagar.

S.

Paris last week by me

SOCKS/MLP/ME

WHY?

så varför slutade jag skriva? varför tröttnade jag? varför? varför ersatte jag texterna med bilder? varför fortsatte jag inte bara låta fingrarna springa över tangentbordet och låta fingrarna göra de, det är bäst på?


så många frågor, så få svar. suck. suck.

PRETTYGIRLSILIKE.

ph1 unknown, ph2 signe.

S.

S&me by me

FEELINGBATMANTODAY

ph 1+2 by e

I'MASTARWARS.

ph1+2 unknown.
jag orkar inte ens skriva att jag inte har något att skriva. wä?

THISISABOUTWRITING/PART2.

jag sitter ofta här, men jag skriver inget. försöker. försöker komma på vad som har hänt. vad som är fel. varför det inte funkar att skriva längre. jag sitter nog och försöker rätta fel. men det går inte. för ingenting är fel. det bara fungerar inte längre. det är precis som om tangenterna slutar fungerna när jag sätter fingarna på dom. osammarbetsvilliga jävlar ha?

THINGSDATMAKESMEGOPURR/PART3

today by me

THE-I'MNOTSURE-PART.

jag vet inte om det här känns riktigt rätt längre. skrivandet. jag är liksom tom på ord. jag har inget mer att säga, inga flera tankar att dela, inget mer känns det som. jag vet faktiskt inte, vet ni? någon själ där ute i cybervärlden? inte? nej?

THE... HUH?

ph1 unknown, ph2 by me

OCH SÅ BLEV DET 2011.

new years eve through e's camera