när man en gång var redo att lämna det man så länge längtat att komma ifrån. nu vet jag inte längre. att vantrivas rimmar illa med att jag inte riktigt vet vad jag vill. är latheten så stor att jag helt enkelt inte ens orkar tänka på om jag faktiskt trivs? ibland undrar jag. det kan ni vara säkra på att jag gör iallafall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar