jag slår mig själv gång på gång med en stor bitchslap. the boring name har blivit en sådan figur som enbart längtar. längtar och ser framemot vad som ska komma. men så idag så undrade jag, varför längtar vi? varför inte bara vänta in det som ska komma och finna nuet som fint? det är precis som jag går på en ändlösväg och kan inte sluta fråga, är vi framme snart? huh? hello? jag tänker när jag står i studentmössa och sjunger om livets fina dagar. längtan.
men sen då? efter det? har vi ens tänkt på att vi inte får fler skoldagar? nej? vi har bara en chans. ta den, nyttja den, lev, andas, vidga vyer och stå på egna fötter. för när vi längtat klart, sjungit om livets fina dagar och kastat studentmössan upp i luften och låtit dagarna passera, då kommer mr saknad och säger hej.
lev, njut och nyttja varje minut.
men sen då? efter det? har vi ens tänkt på att vi inte får fler skoldagar? nej? vi har bara en chans. ta den, nyttja den, lev, andas, vidga vyer och stå på egna fötter. för när vi längtat klart, sjungit om livets fina dagar och kastat studentmössan upp i luften och låtit dagarna passera, då kommer mr saknad och säger hej.
lev, njut och nyttja varje minut.
ta chansen miss Winck, nu är den din.
1 kommentar:
Yes take it sis! om du menar det som jag tror att du menar;)
Skicka en kommentar