ibland förstår jag inte varför man känner sig ensam trots att man har en drös med folk runt sig. det känns som en svår mattefråga som inte går att lösa. för ibland känns inget annat ställe än hemma rätt, för there is no place like home liksom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar