1 oktober

regnet piskade på mina nakna händer och jag trodde nästan att det var hagel som föll från himlen när jag cyklade och mötte upp c vid parken för några minuter sedan. barnskrik uppifrån dagiset kom som ett spjut och ekade mellan husen, alla barnen ville givetvis hoppa i de få vattenpölarna varken med eller utan gummistövlar som la sig på gården. då dagisfröknarna tog skydd under en markis och för att äta mariekex. det är så himla typiskt, men ändå så himla mysigt på något vis. nu har jag satt på mig mammas pyjamas byxor som får lite fläckar ibland när mitt våta hår droppar i mitt knä. utanför fönstret tycks regnet inte svika mig och jag ser delvis hur löven försvinner med blåsten och landar på vår tomt. himmeln över havet är mörk (se bild) och man ser danmark knappt. ändå gillar jag det, i hemlighet.