söndag 17 maj 2009

now we are free

varje gång Enya sjunger biter något tag i mig. rädslan, ångern och mitt samvete. hennes röst får mig påmind om framtiden. jag kopplar ihop framtiden med rädslan, rädslan om att inte vara lika lycklig som nu. rädslan om att aldrig våga chansa och vinna, utan enbart misslyckas. förlora.

now we are free.

Inga kommentarer: