onsdag 10 september 2008

<3

det finns dagar på året som gör alla barn lyckliga, varenda själ och varenda sinne tycker om julafton, likså sina födelsedagar. men det finns bara en enda dag om året, jag fruktar mest. en dag som ligger mig tungt om hjärtat och biter ner mig bit för bit. idag är det 8 år sen jag såg ditt allför välkända ansikte. idag är jag bara tyst och ljudlös. främst för att jag inte har orken till att vara ledsen. när jag kom in på kyrkogården fylldes jag av en tom känsla. alla gravstenar placerade nere i jorden. fina gråastenar med namn graverade och regndroppar öste ner. under mitt paraply hade jag kunnat sitta hos dig i timmar och bara titta på just din gravsten. det är den finaste gravstenen jag sett på hela kyrkogården. minst sagt i hela världen. jag vill att du ska komma hem igen till mig, mamma och syster.

jag saknar dig älskade pappa.

Inga kommentarer: